Bakgrund
Gymnasieungdomar berörs i allra högsta grad av diskussionen kring mångkultur, rasism och etnicitet – dessa frågor diskuteras ofta i undervisningen, men då utan det postkoloniala perspektivet. Postkolonial teori är ett forskningsfält med syfte att problematisera västerlandets koloniala historia och dess återverkan i samtiden – ett fält som i Sverige ännu inte nått långt utanför universitetsvärlden. Med ambitionen att införa centrala postkoloniala perspektiv i gymnasieskolornas undervisning, för att därigenom fördjupa samtalet och samtidigt göra den postkoloniala teorin tillgänglig för fler, föddes idén till projekt barbará.
Individuellt och kollektivt identitetsskapande är centralt under gymnasieåren, varför teoretiska tankegångar kring hur identitet konstrueras är viktiga för att analysera den situation man själv befinner sig i. Dessa perspektiv är nödvändiga för att kunna omdefiniera de positioner och roller som man tilldelas genom det kulturella skillnadstänkandet, och för ett identitetsskapande på egna premisser. De teoretiska verktyg som vi vill ge eleverna är viktiga för att kunna förhålla sig kritiskt inte enbart till begrepp som etnicitet och kulturell tillhörighet, utan även sätta dessa i samband med klass, kön etcetera. Med projekt barbará vill vi bidra till att fördjupa gymnasieungdomars förståelse för hur det koloniala arvet reproduceras i samtiden och belysa komplexiteten i den antirasistiska kampen.
Temadagen ska verka som grund för fortsatta diskussioner och fördjupningar i ämnesområdet. Det postkoloniala perspektiv som vi introducerar för elever och lärare är användbart inom de flesta gymnasiekurser. Vi vill att eleverna, efter vårt besök, själva ska kunna granska och ifrågasätta såväl undervisningen som samhället i stort. I förlängningen är detta ett led i stärkandet av demokratin.