Detta kvalitetsproblem [befolkningens kvalitet] kan angripas så, att man studerar de individuella olikheterna i en befolkning och söker angiva i vad mån dessa olikheter äro av ärftlig natur eller äro miljöbetingade. Den saken är praktiskt viktig icke minst från socialpolitisk synpunkt. Äro olikheterna miljöbetingade, kan man nämlingen förändra befolkningsmassans kvalitet genom att på olika sätt förändra miljöns beskaffenhet för vissa individer. Äro de åter av ärftlig natur äro möjligheterna mera begränsade. Förändrade miljöbetingelser kunna då visserligen i viss mån ändra de ärftliga egenskapernas roll att gestalta människors personliga och sociala liv - vilket är viktigt nog - men icke i grunden förändra dessa egenskaper själva. När det är fråga om synnerligen oönskliga egenskaper, kan man då ledas till försök att genom sterilisering och på andra vägar förhindra fortplantningen av individer, som bära dessa egenskaper. En positiv eugenik å andra sidan, som alltså har till syfte att främja fortplantning eller åtminstone borttaga de onödiga hindren för fortplantning av individer med särskilt önskliga arvegenskaper, står också såsom en framtidsdröm, ehuru på rasbiologiens nuvarande ståndpunkt praktiska åtgärder i detta syfte knappast ännu kunna på ett mera rationellt sätt och i större utsträckning handhavas. I denna fråga är de individuella olikheterna och deras natur att vara ärftliga eller icke har den rasbiologiska forskningen redan lämnat intressanta och praktiskt betydelsefulla bidrag, och man har skäl att vänta mera i fortsättningen. Frågan skall något närmare beröras i följande kapitel. Mera suspekta äro däremot de försök, som alltjämt här och var göras, att nå genomsnittliga värdesättningar av sociala grupper, sådom raser och samhällsklasser, i synnerhet då dessa värdesättningar skola gälla de socialt betydelsefulla s. k. andliga egenskaperna. En dylik socialgrupp är nämligen icke på samma sätt som en individ en naturligt given biologisk enhet utan är en på grund av sociala och institutionella faktorer bildad anhopning av högst olikartade individer. Vid djur- och växtavelforskningar arbetar man visserligen med grupper av individer. Men dessa grupper äro då sammansatta av ett antal individer utvalda just med hänsyn till lika egenskaper, och gruppen är biologiskt karakteriserad genom de lika egenskaperna. Man får emellertid noga akta sig för att överföra det betraktelsesätt, som är tillåtet för dessa "renodlade" grupper, till de faktiskt existerande socialgrupperna, vilka äro långtifrån renodlade. Rent allmänt måste man härvid minnas att olikheterna inomvarje socialgrupp regelbundet äro mycket större än de eventuella olikheterna mellangenomsnitt för de särskilda grupperna. Vad speciellt gäller för de icke direkt biologiskt definierade intellektuella och moraliska egenskaperna, är det vidare att erinra, att det alls icke framstår självgivet, vilka egenskaper, som äro socialt önskliga och än mindre i vad inbördes rangordning och med vilka kvantitativa värdekoefficienter.