On not becoming white: The impossibility of multiculturalism while race is fixed/fucked
Namita Chakrabartys performanceföreläsning börjar här i J G Ballards inledning till Crash (1995): ”Pornografin är den mest politiska formen av fiktion”. Sedan över till Mohammad Siddique Khan, den utpekade ledaren bakom bombattentaten i London den 7 juli 2005, som i en videoinspelning offentliggjord av Al Jazeera hävdade: ”Era demokratiskt valda regeringar begår hela tiden, över hela världen, illdåd mot mitt folk. Ert stöd gör er direkt ansvariga. Vi ligger i krig och jag är en soldat. Nu kommer ni att få smaka på den här situationens realitet.” I sin presentation använder Chakrabarty ord, bilder och musik för att diskutera Londons mångkultur före, under och efter bombattackerna i London. Det blir en upptäcktsfärd genom 2000-talets raskonflikter, genusstrider och terrorkrig - från J G Ballard till Mohammad Siddique Khan. Chakrabarty uppehåller sig både vid den utopiska multikulturalism som 1960-talets peace & love-stämningar förebådade, och dagens skärande kontrast mellan multikulturalism som mediaspektakel, och den upplevda monokulturalismens realitet. Det förflutnas skelett tycks i Chakrabartys perspektiv utgöra ett hinder för framtiden. Med de personliga minnena från London 1989, då Rushdies Satansverserna publicerades, i bakhuvudet vänder hon sig bland annat till samtida amerikansk och brittisk skönlitteratur (DeLillo, Roth, Smith och Wolfe), i jakt på förhållande mellan genus, ras och klass. Följande utdrag ur Chakrabartys roman Extract from Race (2005) ger en vink om vad vi har att se fram emot:
women in salwar kameez and chemical blondes in mini skirts and tattoos struggle past in opposite directions with the same package of kids in pushchairs and carriers from Asda all dwarfed by the spiders web of pylons gas towers and in the distance the skyscrapers being constructed in the concrete metropolis of the soon to be Canary Wharf in the background behind me just a metre away from my front door so close someone could almost touch me the traffic lights are red someone shouts through an open car window go back to where you came from paki
later
she asks where I am from I say India she tastes the word on her tongue and seems to savour me with her eyes
Namita Chakrabarty är författare och lärare på School of Education, University of East London.
Anders Johansson