Välkomna till ett cocktailparty á la Clandestino! Första gången jag lärde känna Justo Bagüeste var genom ett konstnärskollektiv i Madrid som drog med mig på en konsert hemma hos honom i Malasaña. Han bor på gatuplan i detta historiskt revolutionära kvarter; det var här Napoleons bror, som krönts till kung av Spanien, besegrades. I hans lägenhet växer en byggnadsställning och ett loft upp, och skapar utrymme för ett tjugotal åhörare. Allt mellan extremalternativ elektronika och omstörtande trubadurers sånger tränger ut ur ljudsystemet. Men på Bagüestes senaste album Bestiario (2005), där han samarbetar med bland andra Susana Cáncer, Silvia Grijalba och Christina Rosenvinge, står analoga djurläten i centrum.

Man får som utomstående känslan av att här är en unik kvarleva av ”la movida madrileña” (Madridrörelsen) som uppstod efter Francos fall och kulminerade på 80-talet med Pedro Almodóvar som ju inledde sin konstnärskarriär som musiker. Bagüeste griper tag i den mest postpunkiga delen av vårt medvetande, säger att man också skulle kunna uttrycka människans belägenhet så här, och driver fram djuret, eller besten, i oss.

Om det inte vore för att det är så litet så skulle jag naturligtvis bjudit hem honom till mitt vardagsrum. Däremot finns det plats på vårt kontor på Tredje Långgatan 13B. Detta är kanske en ännu bättre lokal för denna imaginära madridnatt än Bagüestes lägenhet i Malasaña. Klädsel: Skandalöst vårdad.

muchas gracias al Instituto Cervantes Instituto Cervantes

Dj Mleccha