Nietzsche säger: Ich ging zu allen, aber kam zu niemand. Skall det nu hända mig att jag kommer till någon? Kunna vi räcka varandra handen? Min offensiv går nu lös på Eder, jag vill att Ni skall se mig som den jag verkligen är och visa mig Eder som den Ni är. Kunna vi umgås gudomligt med varandra, så att alla skrankor falla? Jag talar ännu till Er ett trevande, förnedrande främlingsspråk. Nietzsche är den enda människa inför vilken jag inte vore rädd att öppna min mun. Är Ni det eldhav jag ville dyka uti. Skrattar Ni, är Ni min egen. Skrattar Ni icke, bör Ni dock vara vuxen den vänskapens högsta form Nietzsche av klokhetsskäl avråder de egna från.