Kreativt skrivande (hösten 2008)

Clandestinoinstitutets kurs i kreativt skrivande tar upp både poesi och prosa, med fokus på genre- och gränsöverskridande texter, experimentella texter och olika hybridformer av poesi, prosa och dokumentära eller vetenskapliga texter.

En av kursens utgångspunkter är att det unika hos konsten står att söka i dess förmåga att förena och sammansmälta vitt åtskilda element och - omvänt - att klyva och splittra upp det som förefaller enhetligt till nya mångfalder.

Undervisningen sker i öppna former där diskussion och samtal utgör en lika viktig del som själva föreläsningsmomentet.

Några ämnen som kommer att tas upp är konflikter och maktrelationer, kaos och ordning, att skriva dialog, polyfoni och rytm, det fantastiska, det politiska, kollage och cut-ups samt textens eller boksidans natur av icke-plats.

Kursens praktiska element består av korta, gemensamma skrivövningar samt varsitt längre, individuellt projekt som varje student väljer och utformar fritt.

Målet är att kursdeltagarna ska fördjupa sitt hantverksmässiga kunnande och lära sig finna den speciella effekt eller energi som man - i ordets bredaste bemärkelse - skulle kunna kalla för "poesi": det som uppstår i mellanrummet mellan lögnerna och sanningarna och det logiska och det irrationella, på platserna där texten sprängs och celldelas.

ANSÖKAN 1 september 2008 Ansökan sker med arbetsprover omfattande mellan fem och tio A4 text i valfri genre, samt ett kort brev där du berättar om ditt skrivande, om dina förväntningar på kursen och vad för texter du tänker dig att du vill arbeta med som individuellt projekt. Detta brev bör vara mellan ett par meningar till en A4. Du kan t.ex. kortfattat berätta om hur det kommer sig att du började skriva, eller varför du fortsätter, berätta om någon bok eller författare som påverkat dig i ditt eget skrivande, eller besvara några av frågorna som ställs nedan under lektion sju, ”Politisk dikt”. Urvalet är i första hand är baserat på arbetsproverna och görs av Johannes Anyuru som är kursansvarig. Deadline för ansökan till höstens kurs är 1 september 2008.

KURSPLAN Kursen omfattar tio lektioner om två timmar vardera. Under ett antal av dessa kommer tid att avsättas för diskussion kring deltagarnas egna texter.

INTRODUKTION, ESTETIK, FORMER FÖR TEXTKRITIK

Genomgång av arbetsformer och disposition. Deltagarna presenterar kort sig själva och de individuella projekt de planerar att arbeta med under kursens gång. Den estetik kursen driver och utgår ifrån introduceras, liksom ett antal författarskap och enskilda verk, poetiker och handböcker som kommer att tas upp under kusens gång. Deltagarna kommer själva diskutera varandras texter i grupper om tre eller fyra personer; vi går här igenom formerna för detta. Vi talar om för- och nackdelarna med att sätta upp ett mål eller en slutpunkt att skriva mot.

RUM, MILJÖ, LJUS

Andra lektionen tar upp de vanligaste stilfigurerna - metaforen, liknelsen, upprepningen, alliterationen, rimmet osv. Vi talar om bildens funktion i poesin och prosan och tittar på hur några författare och poeter har använt bilder, samt går igenom praktiska metoder för att skapa kraftfulla, poetiska bilder. Betydelsen av rymd och avstånd. Den skulpturala bilden och språkets plastiska element.

FANTASTISKA OCH DOKUMENTÄRA TEXTER; KONCEPTUELLA TEXTER, HYBRIDER

Lektionen fokuserar på några texter som framgångsrikt har blandat och suddat ut gränserna mellan traditionellt sett skilda genrer eller som skrivits utifrån teman och koncept. Vi talar om hur man kan använda dokumentära, historiska eller vetenskapliga texter som utgångspunkt för fiktion och dikt, och om för- och nackdelarna med att skriva utifrån fastställda koncept och teman.

DIALOG, VILJA, MAKT

Olika sätt att teckna personer i poesi och prosa och hur motstridiga viljor och inbördes maktrelationer driver en handling eller dialog framåt. Dialog som realismskapande verktyg eller stilistiskt element, som härmning eller avskrift av vardagligt tal respektive som poesi, "opera". Olika sätt att skriva dialog och använda dialog som informationsbärare och klass- eller personlighetsmarkör, samt hur dialogen som form kan och har använts i enskilda dikter eller större diktsviter.

TID, POLYFONI , RYTM

Att fläta samman texter för att skapa kontraster, stämningar, poesi. Vi talar om vad som skapar ett konstverks rytm och melodi och berör musikaliska begrepp som meter och takt. Vi tar också upp elementet eller aspekten tid i en mer generell konstnärlig mening: diktens speciella "nu", kakofoni och stillhet, ordens tystnad, minne.

TEXTENS ICKE-PLATS

Texten i reklamens och biomaktens tidsålder, genomgång av spåkkritiska perspektiv hos bl.a. Sonnevi och Johan Jönsson, språk som virus, boksidan som laboratorium, fiktion och sanning. Vi talar om metapoesins värde och problem och om den speciella spänning som uppkommer i texter med självkommenterande natur. Vi tar upp olika berättarröster och författaridentiteter och typografiska och formmässiga stilgrepp.

DEN POLITISKA DIKTEN

Vad är en politisk text? Vad kan en text uppnå och inte? Vad är politiskt? Vilka former och stilistiska element är effektiva för politiska syften och vilka är det inte? "Varje dikt är politisk, ingen dikt är en pistolkula": efter en kortfattat historik över den politiska diktens former och uttryck under nittonhundratalet och början av tvåtusentalet diskuterar vi för- och nackdelarna med olika sätt att närma sig den politiska texten.

INUTI VÄRLDSFABRIKEN: TEXTENS INRE LOGIK

Hur hittar man sin röst? Hur får man en samling texter att spela mot och förstärka varandra? Hur väljer man vilken text som ska komma först och vilken som ska utgöra verkets slutackord? Texten som främmande värld, med främmande naturlagar och egna regler. Hur man syr ihop vitt skilda texter till en helhet.

KOLLAGE OCH KAOS

Slumpmaskiner och olika sorters logiska felslut och absurda logiker; att överskrida och överraska sig själv, att bryta upp en text som stelnat. Vi tar upp kollage och cut-ups och talar om ordning och kaos och läser bl.a. Burroughs och Joakim Pirinen.

SLUT OCH ÖPPNINGAR

Hur vet man när en text är färdig? Vilka olika sätt det finns det att avsluta en text på och hur påverkar olika sorters slut konstverkets röst och budskap? Denna sista lektion kommer också att ta upp några aspekter av muntligt framförande av text samt ge plats åt de som önskar läsa upp sina verk för gruppen. Avslutning och utvärdering.