Intro

Clandestino Festival har på bara tre år etablerat sig som en av de mest progressiva och nyskapande musikhändelserna i Norden.

Sedan premiäråret har artister för vilka möten mellan kulturer inte är en exotisk nyhet utan ett levande och ofrånkomligt faktum lämnat oförglömliga spår hos publiken.

I år befinner vi oss i några av Göteborgs skönaste och mest intima konsertlokaler: Pusterviksteatern, Nefertiti och Musikens Hus. Det är platser som också är fyllda av intensivt goda minnen från tidigare festivalupplagor. Ingen som var där har glömt Clotaire K, Johannes Anyuru feat Dj Khim, Duoud, Baul Shilpi eller Nazarenes.

Nytt för i år är att några konserter äger rum på Världskulturmuseet. Där finns en undangömd takterass och en bar som öppnar enbart för de av festivalens besökare som lockas dit.

Det är fråga om perfekta arenor för en festival som fortsätter att söka sig bortom kulturpolitiska maktstrukturer som skapar reservat för mångkultur, tendenser som pånyttföder gamla motsättningar och ett skillnadstänkande som har sin grund i postkoloniala erfarenheter.

I år fokuseras gränsen mellan Europa och Afrika. Ett flertal av årets artister, konstnärer och föreläsare kommer från Frankrike, Spanien och ett flertal länder i Afrika (Tchad, Guinea, Marrocko, Senegal, Sydafrika, Etiopien, etc).

Gemensamt för dessa är inte bara att de bryter över de geografiska gränserna och stereotyperna utan också upplöser alla strikta försök att kategorisera genregränser. Beteckningar på musikstilar som drum’n’bass, electronica, qawwali, gnawa, reggae, dub, house, etc, får under Clandestino Festival en ny utmanande form.

Ja, försök att föreställa er den typen av artister, lägg därtill en oförutsägbar vj-konst plus galet ocensurerad filosofisk kritik av processer som hotar yttrandefrihet och balansen mellan världens medborgare så förstår ni vad vi har att se fram emot.

Välkomna till något annat!

Dj Mleccha